Håltimmar
Jag har håltimme nu och har jättetråkigt. Entertain me! Anyone. Klockan 2 går jag på historialektion men tills dess är jag helt ledig för den som vill göra något. Vad som helst! Hoppas bara någon hinner läsa det här innan klockan 2. Jag är tveksam. Tills vidare tänker jag stryka runt i skolan som en övergiven katt. Mjau.
Det hände igen..
För att ta den här bilden måste jag klämma fast kameran mellan hakan och bröstet och lägga på timer. Det var lätt värt det.
För övrigt ett jättemysigt väder vi har fått. Eller hur? Ni får akta er så ni inte blåser bort i vinden när ni går ut bara!
Högskoleprovet
Fick 1,2 i högskoleprovet. Skönt att kunna konstatera att man inte är helt dum i huvudet . Det kanske blir något av mig iallafall! *ler*
Bintervada
Jahapp, efter att ha hört så mycket gott (eller ja, hört lite från en person egentligen) om simning så tänkte jag att jag skulle ge det ett försök. Idag när jag hade en så pass slapp dag i skolan fick det bli. Tog simgrejerna och hoppade i bilen och körde till Mariebad. Vänligt blev jag påmind av tanten i kassan att:
"du vet väl att man inte får ha någon typ av simshorts sen?" sade hon och pekade på en skylt med simshorts med ett stort rött sträck över.
(jo tack, det har man väl inte missat... tänkte jag) "nejdå, heh, det är lugnt"
Åh herregud vad de måste hata simshorts på det där stället alltså. Det ingår säkert i utbildningen att hjärntvätta personalen till speedosälskande vattenpoliser.
Istället för att simma en viss sträcka bestämde jag mig för att simma en viss tid p.g.a. mitt guldfisksminne. Jag skulle nämligen aldrig kunna hålla reda på hur många längor jag simmat efter ett tag. Faktum var att jag försökte men tappade bort mig någonstans runt 200 meter, då jag hade tänkt på alltför mycket annat; till exempel hur länge till jag skulle orka tackla de kaskader av vågor som tävligssimmaren på banan bredvid så nonchalant orsakade. Men i och för sig, han var ju tävlingssimmare och jag var bara en liten inkräktare på hans revir. Att hans tävlingssimmarvågor gjorde att jag råkade inhalera vatten istället för luft några gånger är väl något man får räkna med när man simmar så nära en tävlingssimmare helt enkelt.
Fan, jag kände mig som ett blåbär när jag enbart körde bröstsim. Problemet är att jag har lite svårt för det där med koordination. Jag blir alltid för hetsig när jag ska crawla och vill slå nytt världsrekord på 25 meter och därför glömmer att andas eller så kommer jag faktiskt ihåg att andas men då istället glömmer att jag har ansiktet under vatten.
Nåja, efter att en lång halvtimme av bröstsim på Bana 2 bestämmer jag mig för att gå till det gamla hederliga äventyrsbadet. Besöket inleds med en visit i bubbelpoolen där jag satt med en äldre tjock dam i cirka 5 minuter och försökte att titta på allt annat än henne medan hon försökte att titta på allt annat än mig. Efter den sociala påfrestningen kände jag att det var dags att glida runt lite i själva badet. En given destination där är ju utomhusdelen, där det blåste storm och regnet piskade. När jag var ensam där ute spejade jag mot lemland och slemmern. Det var riktigt ruskväder, perfekt för ett dopp i havet tänkte jag. Efter att ha smakat lite på idén gjorde jag slag i saken. Upp ur den trygga bassängen och så började jag rusa mot havsbadsbryggan. Efter cirka 10 meter var MPMPP redan ett faktum. Vad som kändes som en kilometer senare var jag framme vid utebadsbryggan. Den gungade vilt och var upplyst av endast ett fåtal lampor. Det hela kändes inte särskilt tryggt och jag stod och huttrade bakom ett hörn som fick agera vindskydd medan jag velade.
Iförd endast mina speedos (av märket Speedo) tassade jag försiktigt ner på den gungande bron. Lite doppade jag foten i vattnet först och konstaterade att det var precis så jävla svinkallt som jag hade trott. Till slut tog jag mitt förnuft till fånga, kastade det åt tjottaheiti, och gick sedan i. Det kan jag ju säga iallafall, att känslan var inte lyxig, nej, den var förbanna allt utom lyxig. Man var helt enkelt på en plats där inte människokroppar var ämnade att befinna sig. Påväg tillbaka var inte kylan påtaglig på samma sätt som tidigare längre. Jag hade i princip tappat känseln, förutom för regndropparna, för dom, å andra sidan, kändes som små nålar mot huden. Och då snackar vi inte lyxiga akupunkturnålar. Det enda goda jag kommer på nu som jag har att säga om upplevelsen var att "det kändes så lyxigt efteråt". Man kunde i princip konstatera att man fortfarande levde, och man uppskattade värmen mer än vanligt i bubbelpoolen och bastun. Superlyxigt med andra ord.
Jag, påväg mot betydligt behagligare vatten.
I omklädningsrummet när jag precis var påväg därifrån kom det in en man med sin son. Mannen i fråga såg skitmycket ut som Thom Yorke, fast hade en mer avlång form på sitt huvud. Jag spanade förstås in honom när han var så lik, och när jag kollade honom i ansiktet blinkade han t.o.m. åt mig på ett sätt som liknade Thom Yorke i No Surprises-videon. Jätteläskigt, men coolt. Vet någon vem denna Yorke-kopia är, eller har någon åtminstone sett honom förut?
När jag kastat på mig alla kläder tog jag kassen i handen och traskade ut i strumplästen, tog skorna från skoställningen, och gick och satte mig i bilen. Jag startade bilen och tryckte igång lite underbar musik. Jag var avslappnad. Det var skönt. Jag kände fortfarande att något luktade klor. - Hemtrevligt, tänkte jag.
Mariebad, - vi lär ses igen.
"du vet väl att man inte får ha någon typ av simshorts sen?" sade hon och pekade på en skylt med simshorts med ett stort rött sträck över.
(jo tack, det har man väl inte missat... tänkte jag) "nejdå, heh, det är lugnt"
Åh herregud vad de måste hata simshorts på det där stället alltså. Det ingår säkert i utbildningen att hjärntvätta personalen till speedosälskande vattenpoliser.
Istället för att simma en viss sträcka bestämde jag mig för att simma en viss tid p.g.a. mitt guldfisksminne. Jag skulle nämligen aldrig kunna hålla reda på hur många längor jag simmat efter ett tag. Faktum var att jag försökte men tappade bort mig någonstans runt 200 meter, då jag hade tänkt på alltför mycket annat; till exempel hur länge till jag skulle orka tackla de kaskader av vågor som tävligssimmaren på banan bredvid så nonchalant orsakade. Men i och för sig, han var ju tävlingssimmare och jag var bara en liten inkräktare på hans revir. Att hans tävlingssimmarvågor gjorde att jag råkade inhalera vatten istället för luft några gånger är väl något man får räkna med när man simmar så nära en tävlingssimmare helt enkelt.
Fan, jag kände mig som ett blåbär när jag enbart körde bröstsim. Problemet är att jag har lite svårt för det där med koordination. Jag blir alltid för hetsig när jag ska crawla och vill slå nytt världsrekord på 25 meter och därför glömmer att andas eller så kommer jag faktiskt ihåg att andas men då istället glömmer att jag har ansiktet under vatten.
Nåja, efter att en lång halvtimme av bröstsim på Bana 2 bestämmer jag mig för att gå till det gamla hederliga äventyrsbadet. Besöket inleds med en visit i bubbelpoolen där jag satt med en äldre tjock dam i cirka 5 minuter och försökte att titta på allt annat än henne medan hon försökte att titta på allt annat än mig. Efter den sociala påfrestningen kände jag att det var dags att glida runt lite i själva badet. En given destination där är ju utomhusdelen, där det blåste storm och regnet piskade. När jag var ensam där ute spejade jag mot lemland och slemmern. Det var riktigt ruskväder, perfekt för ett dopp i havet tänkte jag. Efter att ha smakat lite på idén gjorde jag slag i saken. Upp ur den trygga bassängen och så började jag rusa mot havsbadsbryggan. Efter cirka 10 meter var MPMPP redan ett faktum. Vad som kändes som en kilometer senare var jag framme vid utebadsbryggan. Den gungade vilt och var upplyst av endast ett fåtal lampor. Det hela kändes inte särskilt tryggt och jag stod och huttrade bakom ett hörn som fick agera vindskydd medan jag velade.
Iförd endast mina speedos (av märket Speedo) tassade jag försiktigt ner på den gungande bron. Lite doppade jag foten i vattnet först och konstaterade att det var precis så jävla svinkallt som jag hade trott. Till slut tog jag mitt förnuft till fånga, kastade det åt tjottaheiti, och gick sedan i. Det kan jag ju säga iallafall, att känslan var inte lyxig, nej, den var förbanna allt utom lyxig. Man var helt enkelt på en plats där inte människokroppar var ämnade att befinna sig. Påväg tillbaka var inte kylan påtaglig på samma sätt som tidigare längre. Jag hade i princip tappat känseln, förutom för regndropparna, för dom, å andra sidan, kändes som små nålar mot huden. Och då snackar vi inte lyxiga akupunkturnålar. Det enda goda jag kommer på nu som jag har att säga om upplevelsen var att "det kändes så lyxigt efteråt". Man kunde i princip konstatera att man fortfarande levde, och man uppskattade värmen mer än vanligt i bubbelpoolen och bastun. Superlyxigt med andra ord.
Jag, påväg mot betydligt behagligare vatten.
I omklädningsrummet när jag precis var påväg därifrån kom det in en man med sin son. Mannen i fråga såg skitmycket ut som Thom Yorke, fast hade en mer avlång form på sitt huvud. Jag spanade förstås in honom när han var så lik, och när jag kollade honom i ansiktet blinkade han t.o.m. åt mig på ett sätt som liknade Thom Yorke i No Surprises-videon. Jätteläskigt, men coolt. Vet någon vem denna Yorke-kopia är, eller har någon åtminstone sett honom förut?
När jag kastat på mig alla kläder tog jag kassen i handen och traskade ut i strumplästen, tog skorna från skoställningen, och gick och satte mig i bilen. Jag startade bilen och tryckte igång lite underbar musik. Jag var avslappnad. Det var skönt. Jag kände fortfarande att något luktade klor. - Hemtrevligt, tänkte jag.
Mariebad, - vi lär ses igen.
Aaaah...
Cigarettes & alcohol. Då kan det se ut såhär:
Jättetrevligt alltså.
Lite cigarettes & alcohol i helgen då. WHO'S WITH ME?! (antagligen en av de dummaste frågorna när man sällan får några kommentarer. Man känner sig alltid så dissad när ingen är "with you". Men skitsamma. Denna gång kanske är annorlunda)
Jättetrevligt alltså.
Lite cigarettes & alcohol i helgen då. WHO'S WITH ME?! (antagligen en av de dummaste frågorna när man sällan får några kommentarer. Man känner sig alltid så dissad när ingen är "with you". Men skitsamma. Denna gång kanske är annorlunda)
Fy satan vad roligt det är!
Skrinna alltså. Jag har fått en nytändning! Idag satt jag hemma och så såg jag att det var friåkning, men fast bara 35 minuter kvar tills tiden var över. Jag slängde mig i bilen hastiga ballar och fräste dit, för att skrinna i runt 15 minuter (det tog mig 10 minuter att komma dit och ismaskinen kommer alltid 10 minuter "för tidigt"). Är jag normal?
Just ja, glömde säga; Provperioden är slut för min del så jag tar helg nu. helt okej.
Just ja, glömde säga; Provperioden är slut för min del så jag tar helg nu. helt okej.
Manhood
Kom just in från garaget där jag gjorde en av mina antagligen topp 5 manligaste grejer nånsin. Jag bytte däck på bilen. Det var lite tungt att lyfta däcken på plats och sådär, men annars skötte ju faktiskt domkraften det tyngsta jobbet, - att lyfta bilen. Det hade nog varit snäppet för manligt för min del iallafall. Kanske de som gått yrkes är så macho att de lyfter bilen själva också. Vem vet. Nåja, det är alldeles tillräckligt för mig att jag skriver detta blogginlägg med lite lortiga händer (allt gick inte bort med tvål). Några slagskott på Islandia och ett däckbyte på bilen fyller min manlighetskvot för minst en vecka framöver.
(Jag vill även uppmärksamma mina läsare om att det är gammal hederlig vem-kan-lyfta-den-tyngsta-stenen-manlighet/vem-kan-dräpa-den-största-draken-manlighet vi snackar om här, och inte någon New Age-manlighet där manlighetspoäng delas ut till den som kan tillaga flest antal GI-maträtter och hur många gånger man bytt blöja på bebisen)
Silhuetten till bilen vars däck jag bytte idag.
Just det. När jag var i garaget och "mekade på Hondan" stod radion på där. Det var Steel FM som spelades. Precis när jag håller på och skruvar av bultarna till det sista sommardäcket säger en välbekant röst i pausen på radion något i stil med: Det här är Håkan Hellström och jag tycker att ni ska lyssna på Steel FM. Och det var väl ett trevligt inslag tyckte jag, i 5 sekunder, tills de spelade nästa låt, vilket var något Rihanna-stuk där refrängen gick något i stil med "He's only got his T-shirt on." Refrängen kom inte bara en eller två gånger heller. Jag tror inte det var så han ville att hans röstsampling skulle användas, stackars Håkan.
(Jag vill även uppmärksamma mina läsare om att det är gammal hederlig vem-kan-lyfta-den-tyngsta-stenen-manlighet/vem-kan-dräpa-den-största-draken-manlighet vi snackar om här, och inte någon New Age-manlighet där manlighetspoäng delas ut till den som kan tillaga flest antal GI-maträtter och hur många gånger man bytt blöja på bebisen)
Silhuetten till bilen vars däck jag bytte idag.
Just det. När jag var i garaget och "mekade på Hondan" stod radion på där. Det var Steel FM som spelades. Precis när jag håller på och skruvar av bultarna till det sista sommardäcket säger en välbekant röst i pausen på radion något i stil med: Det här är Håkan Hellström och jag tycker att ni ska lyssna på Steel FM. Och det var väl ett trevligt inslag tyckte jag, i 5 sekunder, tills de spelade nästa låt, vilket var något Rihanna-stuk där refrängen gick något i stil med "He's only got his T-shirt on." Refrängen kom inte bara en eller två gånger heller. Jag tror inte det var så han ville att hans röstsampling skulle användas, stackars Håkan.
Islandia
Nu drar jag till Islandia igen. Är det någon som gillar att skrinna/lira hockey så borde vi dra ihop lite lir någon gång! Någon som är sugen? Uteplanen är nog kanske det bästa alternativet isåfall, så man får väl vänta ett tag.
En av anledningarna till att jag t.o.m. orkar fara ensam och lattja med pucken är antagligen att det är provperiod. Man gör ju nästan vad som helst istället för att sätta sig och plugga. Det är ett under om inte mitt rum är städat innan provperioden är slut t.ex. Tips på annat bra man kan sysselsätta sig med istället för att plugga?
En av anledningarna till att jag t.o.m. orkar fara ensam och lattja med pucken är antagligen att det är provperiod. Man gör ju nästan vad som helst istället för att sätta sig och plugga. Det är ett under om inte mitt rum är städat innan provperioden är slut t.ex. Tips på annat bra man kan sysselsätta sig med istället för att plugga?
